Kan jag få bort innehåll om mig med stöd av EU-rätten?

Ja. GDPR ger dig rätt att begära att dina personuppgifter raderas, och förordningen om digitala tjänster (DSA) kräver att plattformar hanterar anmälningar om olagligt innehåll. Vilken rättighet som passar beror på vad innehållet är och var det dyker upp.

Vad är skillnaden mellan GDPR och förordningen om digitala tjänster?

GDPR skyddar dina personuppgifter och låter dig begära att de raderas. DSA fastställer de regler som plattformar måste följa när någon anmäler olagligt innehåll. Den ena ger dig en rättighet över dina uppgifter, den andra ger din anmälan en process som plattformen måste följa.

Behöver jag en advokat för att använda de här rättigheterna?

Nej. Vem som helst kan skicka en begäran om radering eller anmäla innehåll till en plattform. Det som gör skillnaden är en exakt begäran, stabila bevis och uppföljning tills det är löst, och det är vad Praivon gör åt dig.

Vad händer om en sajt avslår min begäran?

Be om skälet skriftligen och spara varje svar. Ett avslag på en punkt är sällan slutet: samma innehåll kan ofta anmälas till webbhotellet och tas bort ur sökresultaten. Vi tar det därifrån och följer det tills det är löst.

Blogg·Dina rättigheter

Det här ger EU-rätten dig: radering enligt GDPR och anmälningar enligt DSA, enkelt förklarat

oktober 2026·8 min läsning

Den som bor i Europeiska unionen har några av världens starkaste rättigheter på nätet. När dina bilder, din identitet eller dina personuppgifter missbrukas är det framför allt två lagar som spelar roll: dataskyddsförordningen (GDPR) och förordningen om digitala tjänster (DSA). Den här artikeln förklarar med enkla ord vad var och en ger dig.

GDPR: din rätt till radering

Artikel 17 i GDPR ger dig rätt att begära att varje organisation som behandlar dina personuppgifter raderar dem. Personuppgifter är mycket mer än ditt namn: foton och videor på dig, din röst, din adress, ditt telefonnummer och allt annat som identifierar dig.

Du kan begära radering bland annat när uppgifterna inte längre behövs, när du återkallar ditt samtycke, när du invänder mot hur de används eller när de har behandlats olagligt. Att publicera intima bilder på dig utan samtycke, eller att visa din adress på en personsökningssajt, är typiska exempel.

Organisationen måste svara utan onödigt dröjsmål och senast inom en månad. I komplicerade fall kan tiden förlängas med två månader, men då måste den förklara varför inom den första månaden.
Begäran är gratis och kräver inget särskilt formulär. Det räcker med ett mejl där du säger vem du är, vilka uppgifter det gäller och varför.
Om organisationen vägrar eller inte svarar kan du lämna in ett klagomål till dataskyddsmyndigheten i ditt land; i Sverige är det Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).
I Sverige omfattas sajter med utgivningsbevis av grundlagsskyddet för yttrandefrihet, och där gäller rätten till radering ofta inte. Många av dem döljer ändå uppgifter på begäran.

Även sökmotorer

Sedan en dom från EU-domstolen 2014 kan du också be sökmotorer att sluta visa resultat för ditt namn som leder till sidor med inaktuella, irrelevanta eller överdrivna uppgifter om dig. Det kallas rätten att bli bortglömd.

DSA: anmälningar som plattformarna måste hantera

Förordningen om digitala tjänster gäller för alla onlineplattformar som har användare i EU. Den kräver att de erbjuder ett enkelt sätt att anmäla olagligt innehåll och har regler för hur de måste hantera din anmälan.

Plattformarna måste ha en mekanism för anmälan och åtgärd: ett tydligt sätt att anmäla olagligt innehåll på nätet.
De måste hantera anmälningar i tid, omsorgsfullt och objektivt.
De måste berätta för dig vad de har beslutat och varför.
Om du inte håller med kan du använda det interna klagomålssystemet och därefter ett certifierat organ för tvistlösning utanför domstol.

Mycket stora plattformar har extra skyldigheter, bland annat att bedöma och minska risker som spridning av intima bilder utan samtycke. Varje EU-land har en samordnare för digitala tjänster som övervakar reglerna; i Sverige är det Post- och telestyrelsen (PTS).

Upphovsrätt: ditt innehåll är ditt

Om du har skapat fotot eller videon, till exempel som kreatör, äger du upphovsrätten. Anmälningar om upphovsrättsintrång är ett av de snabbaste sätten att få bort återpubliceringar och fungerar både i EU och internationellt.

Nytt: EU-regler om deepfakes och intima bilder

Ett EU-direktiv från 2024 om bekämpande av våld mot kvinnor kräver att alla medlemsstater gör spridning av intima bilder utan samtycke straffbar, inklusive sexuella deepfakes. Dessutom kräver EU:s AI-förordning att deepfakes tydligt märks som artificiellt skapade, och de reglerna om transparens gäller från augusti 2026.

Så hänger det ihop

I praktiken får du bäst resultat genom att använda flera rättigheter samtidigt: en anmälan enligt DSA eller till plattformen, en begäran om radering enligt GDPR, en anmälan om upphovsrättsintrång när den är tillämplig och en begäran till sökmotorerna. Var och en täcker en annan del av problemet.

Praivon skickar de här begärandena åt dig, i alla kanaler, och släpper dem inte förrän de är lösta. Kunduppgifter lagras krypterade i EU och behandlas enligt GDPR från första dagen.

Vilken rättighet som passar vilken situation

Din hemadress, ditt telefonnummer eller din mejladress på en webbplats: en begäran om radering enligt GDPR till sajten, plus en begäran till sökmotorerna.
En bild eller video av dig som lagts upp utan ditt samtycke: en anmälan till plattformen (enligt DSA när innehållet är olagligt, som intima bilder är), och en begäran om radering enligt GDPR, eftersom bilder på dig är personuppgifter.
Innehåll som du har skapat och som någon annan har lagt upp igen: en upphovsrättsanmälan, ofta tillsammans med anmälan till plattformen.
Ett falskt konto i ditt namn: en anmälan till plattformen för identitetsintrång, som alla stora plattformar förbjuder.
En gammal sida som dyker upp när folk söker på ditt namn: en begäran till sökmotorerna om att sluta visa den.

Det här gör en begäran stark

En begäran fungerar bäst när den är exakt. Den anger den exakta sidan eller det exakta inlägget, säger vem du är och varför innehållet gäller dig, och anger vilken rättighet du använder. Vaga begäranden är lättare att avslå eller strunta i.

Bevisen spelar också roll: länken, en skärmdump med datum och, där det hjälper, bevis på att innehållet är ditt eller att du aldrig gick med på det. Vi bifogar de här bevisen till varje begäran. Varje begäran skickas för din räkning, med den fullmakt du ger oss.

När lagen ensam inte räcker

Rättigheter fungerar bäst när någon använder dem med envishet. Sajter kan svara långsamt, avslå utan ett tydligt skäl eller ta bort en kopia medan andra ligger kvar på nätet. Vissa har sin bas utanför EU och struntar i den första begäran.

Det är där det spelar roll att agera i alla kanaler: plattformen, webbhotellet, domänregistraren och sökmotorerna. När en punkt inte agerar kan en annan ofta göra det, och vi följer varje begäran tills den är löst.

Rättigheterna har också gränser. Rätten till radering är inte absolut: den kan vägas mot yttrandefriheten eller mot en rättslig skyldighet att spara vissa uppgifter. Därför måste varje begäran tydligt visa varför innehållet ska bort.

Kan jag få bort innehåll om mig med stöd av EU-rätten?: Ja. GDPR ger dig rätt att begära att dina personuppgifter raderas, och förordningen om digitala tjänster (DSA) kräver att plattformar hanterar anmälningar om olagligt innehåll. Vilken rättighet som passar beror på vad innehållet är och var det dyker upp.
Vad är skillnaden mellan GDPR och förordningen om digitala tjänster?: GDPR skyddar dina personuppgifter och låter dig begära att de raderas. DSA fastställer de regler som plattformar måste följa när någon anmäler olagligt innehåll. Den ena ger dig en rättighet över dina uppgifter, den andra ger din anmälan en process som plattformen måste följa.
Behöver jag en advokat för att använda de här rättigheterna?: Nej. Vem som helst kan skicka en begäran om radering eller anmäla innehåll till en plattform. Det som gör skillnaden är en exakt begäran, stabila bevis och uppföljning tills det är löst, och det är vad Praivon gör åt dig.
Vad händer om en sajt avslår min begäran?: Be om skälet skriftligen och spara varje svar. Ett avslag på en punkt är sällan slutet: samma innehåll kan ofta anmälas till webbhotellet och tas bort ur sökresultaten. Vi tar det därifrån och följer det tills det är löst.

Tillbaka till alla artiklar